Mycket lång

Idag var Vera på en försenad 5 års kontroll på bvc på morgonen. Hon var mycket spänd innan av okänd anledning och mycket bekymrad för om vi skulle hitta dit. Hon har levt hela sitt liv inom en radie av två kilometer från detta bvc och varit dit själv och tillsammans med Reuben sisådär femton gånger. Många gånger i veckan åker hon också förbi denna vårdcentral när hon är ute i dagisbussen. Men har alltså inte en aning om var bvc befinner sig rent geografiskt.
Nu hittar jag ju dit så vi kom fram i tid och blev raskt insläppta. Allt gick bra, detta barn både ritade och klippte till skillnad från ett annat barn i familjen som helt glömde hur man håller i en sax och aldrig hade sett och än mindre använt en penna enligt egen utsago vid sitt 5 års besök på bvc.
Men så börjades det mätas, för säkerhets skull flera gånger och det visade sig att Vera är lång. Rent av så lång av mätresultaten måste sändas till en läkare för översyn. Visserligen är hon lång numera, längst av alla barnen på dagis där de är tio femåringar och hon är faktiskt tio centimeter längre nu än Reuben var i samma ålder, men att det var så exceptionellt att det krävs läkarinspektion av journalen tycker jag nog är en smula överdrivet. Men man får ju vara glad att man har en engagerad bvcsköterska.

En annan lång figur.

Besöket piggade upp ungen oerhört. Hon lyckades på något vis ha så bråttom när vi cyklade därifrån att hon  tog sig snabbare fram än sin egen cykel och i farten landade före cykeln på trottoaren via en slags saltomortal. Hon gjorde likadan i lördags på väg till ridskolan, en liten vink om att 16 tums cykeln blivit lite väl liten kanske. När hon står på tramporna och lutar sig fram kommer hon alltså så långt fram och högt upp att hela ekipaget tappar balansen och hon själv ramlar framstupa över framhjulet. (Gissa vad hon kommer att få i (h)julklapp). Men hon var på så gott humör att hon bara reste sig upp, borstade av sig och fortsatte cykla mot dagis. Jag begriper inte riktigt vad det var i besöket som gjorde henne så glad men hon kvittrade som en lärka när jag lämnade in henne och snattrade som en and om sitt bvcbesök som om hon varit på Legoland allra minst.