Skogspromenad runt Arriesjön

För ett tag sedan...några år sen kanske vid närmare eftertanke...åkte vi gärna skåne runt på helgerna och gjorde strapatsrika vandringar genom skogar och raviner, klättrade i höga berg, ramlade utför slänter, gick vilse och lommade molokna genom kohagar och letade efter den bil vi parkerat på  någon avlägsen avtagsväg. Men det var ett tag sedan. Sen dessa äventyrliga dagar har våra helger varit fyllda av diverse mest barnrelaterade aktiviteter som kalasande, barn springandes till kompisar eller släpandes hem kompisar till oss. Om vi inte helt utmattade soffat bort helgen i koma i väntan på nästa arbetsvecka.

Men nu är det ändring på gång. Nu har vi soffat bort tillräckligt med tid. Som det var ett tag sedan vi var mer aktiva beslutade vi att starta försiktigt. En tur till Arriesjön, ett f.d grustag numera vattenfyllt och bebott av otaliga fåglar, beläget drygt en mil fågelvägen hemifrån verkade lagom strapatsfyllt. Där fanns vandringsleder om hela 1,5 km och fikabord utplacerade på strategiska ställen enligt hemsidan, alldeles, alldeles lagom alltså. Så när vi fått Reuben att kliva upp framåt förmiddagen gav vi oss av med matsäcken packad, vandringsskorna på fötterna och toppluvor på huvudet.

Solen sken och det fanns ordentliga kartor invid parkeringsplatsen. Eftersom det nu inte var särskilt långt runt sjön lämnade vi matsäcken i bilen med tanken att vi skulle klara oss utan mat under den tid det tog att gå runt i naturen. 

Inga djur var utsläppta i hagarna som kantade första delen av promenadstigen. Elstängslet tycktes vara drivet av solpaneler. Så fiffigt. 

Videkissar, haha, haha. Våren är här!

Första delen av vår promenad var mer en grusvägsvandring än skogsstrapats, vilket var bra som uppvärmning.

När vi lämnat grusgången och gett oss in i de mer vildvuxna delarna av området längst sjökanten såg vi stora fågelholkar uppsatta strax ovanför vattenkanten. Ingen av oss har en aning om vad det kan vara för fåglar som har såna bovanor. Pyttesmå svanar? 

Det var överraskande backigt på sina ställen. 

Rent dramatiska vyer.

Pollenvarning. 

Plötsligt fylldes skogen av skrålande fågelläten, och himlen fylldes av gäss  tranor ! (haha, där stod vi och pratade om att gässen måste vara fulla så vingligt som de flyger omkring så var det enligt tillförlitliga källan E en våryr flock med tranor) som flög kors och tvärs utan vad det verkar någon som helst sans och vett. 

Knasigt tyckte Vera och undrade om vi inte skulle äta snart. 

Tussilago! 

Fika smakade bra när vi kommit tillbaka till startplatsen. Kan rekommendera Delicatos päronmacarons, smakar som piggelinbiskvier.