Ruiner och strand.

Det finns en ruinstad mitt på Kos som vi tyckte verkade lagom att ha som utflyktsmål. Med vattenflaskor och äpplen i packningen gav vi oss av.

Mot slottet. 

Här högst uppe på klippan syns det till.

Det strövade omkring getter med imponerande horn lite varstans. De var turligt nog helt fredliga. 

Ruiner, ruiner. 

Bra bild, va?

Efter bergsvandringen körde vi till sydvästra delen av ön där vi blev inkastade, vänligt men bestämt på en restaurang där vi blev sittandes väntandes på vår mat i ett par timmar. Köket och servitören var inte helt eniga om någonting och hade högljudda diskussioner om, tror jag, den tid det tog för maten att bli klar. 

Reuben hann bli lite trött.

När maten väl kom var den dock väl värd väntan. Absolut det godaste vi ätit. 

Sedan bad.